Home staging, Renovering, Sälja

Lyckans arkitektur

Efter att ha tittat på över hundra hus och i många år läst i stort sett alla inredningsmagasin som finns på den svenska marknaden, har jag funderat mycket på vad det är som gör att man upplever ett hus som ”vackert” och ett hem som ”trevligt”. Vad är det som gör att man ibland känner omedelbart att ”här vill jag bo!”?

Jag har precis läst Alain de Bottons ”Lyckans arkitektur”. Hittade den i en övergiven bokhög på jobbet. Det var tur det. För han hjälpte mig lägga pusselbitarna på rätt plats. Han hjälpte mig sätta ord på det jag hittills bara haft en känsla för.

Enligt De Botton gillar vi prylar, möbler, och byggnader som med sitt formspråk talar till oss på det sätt vi själva skulle vilja uttrycka oss:

”De byggnader vi beundrar är sist och slutligen de som, på olika sätt lovprisar värden som vi tycker är positiva – byggnader som genom material, form, eller färg anspelar på traditionellt goda egenskaper som vänskap, välvilja, subtilitet, styrka och intelligens. Vårt skönhetssinne är sammanflätat med vår uppfattning av hur ett gott liv bör gestalta sig.”

Och när det kommer till frågan om varför olika stilideal kommer och går i samhället så är förklaringen:

”…vi lockas att beteckna något som vackert när vi upptäcker att det, i koncentrerad form, innehåller de kvaliteter som vi som individer, eller våra samhällen i stort, lider brist på. Vi beundrar en stil som förmår fjärma oss från det vi fruktar och närma oss till det vi längtar efter: en stil som har den rätta dosen av de egenskaper vi saknar.”

Och De Botton listar några universella kvalitéer – ”byggnadens dygder” – som kan förklara varför vi gillar vissa hus framför andra. Han menar att vi letar efter byggnader som:

  • ger en känsla av ordning: ”Vi uppskattar de av människan skapade miljöer som ger intryck av att vara regelbundna och förutsägbara, som låter våra hjärnor vila. Innerst inne är vi inte speciellt förtjusta i ständiga överraskningar.” Fast, det får inte vara en fascistisk ordning, det måste ändå finnas liv i byggnaden: ”På samma sätt som vi inte kan uppskatta trygghetens fördelar utan att veta något om fara, så är det bara i en byggnad som flirtar med förvirringen vi inser vår stora tacksamhetsskuld till vår förmåga att ordna.”
  • är i balans: ”…den balans vi uppskattar i byggnadskonsten, och som vi helgar med ordet ”vacker”, anspelar på det tillstånd som vi, på det psykologiska planet, kan beteckna som mental hälsa eller lycka. Precis som byggnader innehåller även vi motsatser som vi handskas mer eller mindre framgångsrikt med… Dessa försök att skapa harmoni mellan våra olika sidor får i allmänhet ingen större hjälp av omvärlden, som tenderar betona en uppsättning besvärande antiteser. Tag till exempel de truismer som säger att vi inte kan vara både roliga och allvarliga, både demokratiska och förfinade, kosmopolitiska och lantliga, praktiska och eleganta, eller maskulina och ömtåliga. Balanserade byggnader tillåter sig ha en annan uppfattning.” Och så exemplifierar De Botton med den lyckade kombinationen ”lyx” och ”enkelhet” genom att visa på en bild av Skogaholms herrgård på Skansen i Stockholm, där gustavianska möbler står på obehandlade trägolv. Lyx utan överdåd, enkelhet med förfining.
  • visar prov på elegans: ”…en egenskap som gör sig gällande när ett byggnadsverk lyckas göra motstånd – hålla fast, spänna över, skydda – med grace och ekonomi såväl som med styrka; när det är försynt nog att inte dra uppmärksamhet till de svårigheter det har övervunnit.” Bron, trappan, takpelaren eller dörrposten ska alltså inte göra mycket väsen av sig, men det räcker inte med att den ser enkel ut: ”…vi måste kunna känna att den enkelhet det uppvisar har varit svårvunnen, att den är resultat av lösningen på krävande tekniska eller av naturen skapade problem.”
  • är i koherens: Byggnaden skall passa in, såväl i den fysiska som kulturella miljö den råkar befinna sig i: ”…inget i byggnadskonsten är fult i sig; det befinner sig bara på fel plats eller har fel dimensioner, medan skönheten föds i det harmoniska förhållandet mellan delarna.” Det kan till exempel handla om att gifta samman historia och framtid på rätt sätt, att respektera sammanhnaget utan att bli dess fånge: ”De bästa moderna husen erkänner villigt sin ungdom och att de drar fördel av de framsteg som samtidens byggnadsmaterial har gjort, men de vet också hur de skall reagera på tilltalande nedärvda teman och de kan därför mildra de trauman som skapas av en tid som utmärks av brutala och snabba förändringar.”
  • är resultatet av självkännedom: De Botton menar att alltför många arkitekter glömmer bort hur folk egentligen lever sina liv, och vilka behov en byggnad och dess rum behöver fylla: ”…dessa olustkänslor kan i slutänden alltid spåras tillbaka till en brist på empati… till arkitekter som glömde att ta hänsyn till människans egenheter, som lät sig förföras av en förenklad vision av vilka vi skulle kunna vara, snarare än månade om de komplicerade varelser vi i själva verket är.”

Ju fler av dessa dygder ett hus uppfyller, desto lättare är det att bli förälskad i det. Desto högre pris borde det inbringa vid en försäljning. Bortsett från läget och husets skick, är det sådana här mjuka värden – som är svåra att mäta objektivt – som påverkar husets värde.

Diskussion

Trackbacks/Pingbacks

  1. Pingback: Ditt hus motsvarar dina värderingar | Bygg och inredning - oktober 21, 2010

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Beställ boken!

Köp den här!

Hur köper man billigt och säljer dyrt? Varför blev boendet en livsstil? Hur stabila är bopriserna egentligen?

Hög på Hus på Twitter

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Hög på Hus på Facebook

%d bloggare gillar detta: